PrydeRide

PrydeRide
Fotograf: Torkel Stillefors

onsdag 28 november 2012

B&R 23:an uppe på torra (?) land för tillfället

Ikväll, i mörkret och snöstormen, med vindar på 12-13 m/s, så tog Johannes & jag upp båten. 

Förhoppningsvis är säsongen inte slut än, utan att det blir tillfälle att segla igen snart, men  det ska ju bli rejält med minusgrader i veckan framöver, för en längre period som det ser ut på prognoserna, så det kändes mindre lustigt att låta båten ligga i, med risk för att isen hinner lägga sig.  Dessutom är plastdäck såphala och livsfarliga när det blir frost/isbeläggning, så att ge sig ut och segla med fruset däck är inte att tänka på (och dessutom mot klubbens säkerhetsregler!) 

Eftersom båten ligger i en hamn ca 150 m från upptagningsrampen, på andra sidan viken, så brukar det vara en trevlig kort paddeltur mellan ramp och brygga. Nu, med 12-13 m/s medvind så behövde vi inte ens ta fram paddlarna, båten gjorde närmare 5 knop för bara riggen...! Det var den snabbaste resan någonsin mellan brygga o ramp..! :-) 

 Istället var problemet ett annat, nämligen hur få stopp på ekipaget i den kraftiga medvinden, vid den ytterst trånga bryggnocken vid rampen, som dessutom är glashal i snögloppet. Lyckas vi inte få ner farten i första försöket, så krashar vi in på land 10 meter senare. Det finns inget som helst manöverutrymme om tilläggningen misslyckas.   Dvs vi har bara en chans, och missar vi den chansen, så kommer det att bli såväl jobbigt som dyrt. 

Som tur är, så hade jag en riktigt rutinerad rorsman i Johannes, som några meter innan bryggan kastar upp fören mot land i en skarp gir, för att omedelbart kasta in båten i en motgir så att vi kör parallellt med bryggan inifrån land och ut mot vinden några meter, innan det är dags att falla av precis vid bryggnocken,  och för hopp-i-land-kalle att med dödsförakt kasta sig ut på den såphala bryggan... 

Men det gick utmärkt, Johannes snabba girar o kraftiga roderrörelser som resulterade i att vi fick 12-13 m/s i nosen en kort stund drog ner farten tillräckligt för att jag inte skulle kana av bryggnocken, utan vi fick fast båten direkt. 

Sedan var det bara att ta fram Mickes nykonstruerade kölwinch, och kort därefter var båten tryggt uppe på land. 

Stort tack till Johannes som ställde upp i stormen! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar