PrydeRide

PrydeRide
Fotograf: Torkel Stillefors

torsdag 20 september 2012

En fundering kring respittal


Inspirerad av den debatt som pågår på Blur.se om LYS vs SRS vs andra respitsystem, som funderade jag lite kring detta med empiriska mätsystem inom seglingen. Nu kan jag inte särskilt mycket om vare sig LYS, SRS eller nåt annat respitsystem, men om jag förstått Blur-debatten rätt, så är/var LYS ett "empiriskt" respitsystem, medan SRS inte är det.

Om så var fallet, dvs att LYS var ett empiriskt system, så är min tolkning av det att LYS byggde på ett statisktiskt underlag för att avgöra mättalet för varje båttyp.  Om denna tolkning är rätt, så blir det ju intressant att fundera lite vad detta innebär, ur en rent matematisk synvinkel.

Generellt sett gäller för statistiska undersökningar att man behöver ha ett mycket noga utvalt urval i sitt stickprov av "objects under study", så att undersökningen inte får "bias", alltså skevhet, från andra parametrar än den man vill mäta. Med andra ord, det gäller dels att "isolera" den parameter/egenskap man är intresserad av att studera (i vårt fall, båttypers prestanda) från alla andra potentiellt påverkande parametrar, men man måste också se till att ha ett så representativt urval som möjligt.

När det gäller seglingen, så har vi ju en väldans massa parametrar, utöver båtens seglingsegenskaper, som potentiellt kan påverka båtens resultat gentemot andra båtar, låt mig lista några sådana parametrar:

  • Bog (Point-of-sail) (4)
  • Vindstyrka  (3)
  • Sjögång (sea-state) (3)
  • Besättningens kompetens (3) 
  • Båtens o seglens skick (3) 
Det finns säkert fler, men låt oss nöja oss med dessa parametrar, som alltså är sådana parametrar som man i ett statistiskt experiment måste kontrollera, så att den parameter man är intresserad av - båttypens prestanda - kan isoleras.

Låt oss då titta på hur många olika kombinationer av ovan parametrar som finns, därför att för ett stringent statisktiskt resultat, måste vi se till att i vårt experiment  - i vårt statistiska underlag - ha med alla möjliga kombinationer:

Låt oss säga att vi har 4 olika bogar båten kan segla på: dikt bidevind, halvvind, slör, läns. Låt oss vidare dela in vindstyrkan i 3 klasser, lättvind, mellanvind, hårdvind. Sea-state kan likaledes delas in i 3 klasser, platt vatten, måttlig sjö, hög sjö. Besättningens kompetens kan vi också ha i tre klasser, nybörjare, medelgod, proffs, och slutligen, båtens skick kan vi också sätta till 3 olika klasser. 

Så med dessa - väldigt förenklande! - antagen på plats, har vi då 4x3x3x3x3 = 324 olika kombinationer av parametrar som vi måste kontrollera i vårt experiment, innan vi kan med någon som helst statistisk säkerhet uttala oss om den parameter vi är intresserade av, dvs båttypens allmänna prestanda. Detta innabär att vi skulle behöva ha ett statistiskt korrekt och tillräckligt stort urval av båtar o tävlingar, i varje av dessa  324 olika kombinationer av förhållanden (vind, vågor, besättningar mm) för att med någon säkerhet kunna uttala oss om den egenskap (båttypens prestanda) som vi är intresserade av.  

Många båtar o många kappseglingar blir det... :-)

Således blir min slutsats, med tanke på hur få båtar av varje typ det brukar delta på varje kappsegling, att respitregler baserade på någon form av mätning+teori (VPP exvis) är att föredra mot rent "empiriska" respitregler - vi har helt enkelt inte tillräckligt mycket data för varje båttyp för att empiriska system ska vara tillförlitliga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar